torsdag, oktober 21, 2010

Kalorimodellen

Det har ju "alla" hört, att det enda som betyder något när det gäller viktminskning är att "kalorier ut" är mer än "kalorier in".... eller hur? Jag bestämde mig för att ta reda på om det stämmmer.

Under (mer än) tre månader har jag fört en relativt exakt dagbok över mitt kaloriintag. Vad gäller förbrukningen är det lite svårare eftersom man endast "vet" sitt BMR (vilket är en uppskattning) och i övrigt är förbrukning mest kvalificerade gissningar. Men ändå, nånstans i närheten av sanningen borde man väl kunna komma? Tillräckligt för att bevisa kalorimodellen eller för att motbevisa, eller?

Nåväl: Mitt totala kaloriunderskott sedan den 21:a Juli är 85900Kcal. Det motsvarar en fettvikt (fett in = 9700Kcal, fett ut = 7700Kcal) på 11,1kg. Och eftersom jag vet vad jag vägde den 21:a Juli borde jag alltså väga 11,1 Kg mindre, right?

Vikt den 21:a Juli = 109,6
Vikt den 21:a Oktober (idag) = 97,8. Skillnad 11,8kg. Betydligt mer exakt än vad jag hade hoppats på faktiskt...Jag hade hoppats att jag skulle kunna motbevisa kalorimodellen... skit åxå! På tre månader diffar det bara 7 hekto och det är antagligen som så att jag förbrukar lite mer än vad jag lagt till för min förbrukning... I vissa fall medvetet, då jag hellre har räknat lågt än räknat högt på just förbrukningen.

Bifogar viktkurvan för perioden, den raka linjen är trendlinjen, typ genomsnittsvikten... den "kurviga" är den dagliga viktvariationen.


Slutsats: Jodå, kalorimodellen fungerar (på mig) och det enda man behöver göra är att äta mindre än man förbrukar. Punkt. Den stora frågan är egentligen HUR ska man äta för att åstadkomma ett underskott på längre sikt? Hur gör man för att klara av att äta mindre än man förbrukar...på lång sikt alltså. En vecka eller två klarar alla av att "svälta". Hur klarar man av att svälta i flera månader utan att BMR sjunker, utan att kroppens naturliga drifter tar överhanden och man helt enkelt inte "fixar att stå emot" längre... I mitt fall funkar LCHF-kost strålande.

Jag har inte varit hungrig en enda gång, eller jo, men då har jag ätit.

25 kommentarer:

hemul sa...

Inte illa! Fast jag tror ändå inte att det är helt linjärt detta.

fuldrutt™ sa...

Vi får väl se hur det ser ut efter sex månader..... jag planerar givetvis att följa upp detta.

hemul sa...

Det vore intressant om du t.ex. halverade ditt underskott för att se om viktminskningen också halverades, Men det förstår jag mycket väl att du inte vill.

Andrea sa...

Så kontentan är att vill man gå ned i vikt ska man hålla koll på kcal, oavsett metod.
Man blir lättare mätt på LCHF, dock måste man ta i beräkning att man får äta mindre av LCHF än av låg kcal diet (om man vill ligga på underskott).
Mao, det är lätt att överäta med LCHF.

Andrea

fetsmart sa...

Andrea, "dock måste man ta i beräkning att man får äta mindre av LCHF än av låg kcal diet (om man vill ligga på underskott)"

Var hämtar du stöd frö detta påstående?

hemul sa...

Min erfarenhet är den motsatta. Jag går nu när jag håller koll på kalorierna ner på lowcarb, på en energinivå som jag inte gick ner på på normalkost. Kanske höjs ämnesomsättningen, vad vet jag.

Jag tror nog kalorier spelar roll i de flesta fall, det är bara det att en del hamnar på underskott utan att räkna, andra inte.

Skaldeman sa vid nåt tillfälle att av de tjejer han haft kontakt med gick de som åt, minns inte exakt, men det var i environgerna av 1700-2200 kcal, ner bäst.

Att hålla fast vid mantrat att man inte ska bry sig om kalorier bara för att man inte hamnar på underskott automatiskt är dumt - och destruktivt. Att uppmana andra att göra det är elakt.

Andrea sa...

Fuldrutt:
Nu förstår jag inget faktiskt;
Mitt stöd kommer enkom från att jag har följt dig många månader och ser nu att ditt underskott givit dig din viktminskning (mitt synsätt)
Kontentan är att jag är van att äta stora Light portioner och känner inte mättnad av så lite mat som du exempelvis äter.Både vad gäller mängd och kcal.
Mitt problem är att jag äter för mycket av LCHF vilket gör att jag hamnar på ett överskott som INTE ger viktökning (som jag anser är fördelen med LCHF) utan ett plus minus noll resultat.
Så för att jag ska gå ned i vikt måste jag hålla koll på inkomst och utgifter oavsett metod. Det är vad min kontenta handlade om. Alltså MIN egen erfarenhet och slutsats.
Hemul:
Jag hoppas att dina slutord inte var riktad till mig.

hemul sa...

Nej, absolut inte. Men det är ju en av grundstenarna, men får absolut inte räkna kalorier. Samtidigt som alla pratar om kalorier ändå. ;-)

ulf pohl sa...

Hej! Kalorimängden fungerar bara i svältbantningskurer och då blir man mest av med muskler och då får man också hungra för jämnan-eller hur?
Kroppen är ingen ugn och därför är kaloriräknande meningslös. På artriktig mat (t.ex Lchf)kan man äta sig mätt på mindre mängder mat,får tillräckligt med näringsämnen samt går ner (eller upp) till normalvikt.
Jag vet att jag inte är ensam med den erfarenheten.Dessutom blir man i allmänhet helt frisk från alla krämpor/sjukdomar och det är inte så illa!
Ulf

hemul sa...

Har du över huvud taget läst tråden? Drutten har gått ner nästan 60 pannor genom att att äta lowcarb OCH hålla koll på kalorierna.

De som inte blir mätta på mindre på lowcarb då? Vad tycker du de ska göra? Fortsätta att äta sig mätta och behålla sin övervikt, allt för att inte ifrågasätta LCHF-mantrat som du upprepar här ovan.

hemul sa...

Missade ett frågetecken där på slutet.

Anonym sa...

Problemet med kaloriräknandet är ju snarare att man lätt hamnar i en fälla där man gör fel val (det är ju precis så vi kommit till extremt högkolhydratkost med minimalt med fett) och det är också lätt att tro att ju mindre desto bättre och man hamnar i onda cirklar med svält och lägre och lägre förbrukning.

Samt naturligtvis det problemet att hur mycket man förbränner också beror på vad man äter.

Men visst är det bra att hålla lite koll och se att man hamnar på rimilga mängder. Men precis som så många blir vågmissbrukare så blir många "kaloriräkningsmissbrukare" (och oftast är det samma personer....).
Det är nog mer rimligt för många att istället hålla koll på att det är rimilga mängder mat och kanske minska lite på mängden medvetet även om inte hungern minskar motsvarande mycket snarare än att börja räkna exakta kalorier och frestas att börja med light igen...

fuldrutt™ sa...

@Ulf: Har du läst min blogg? Eller bara inlägget om kalorimodellen?

Om du läser aldrig så lite mera på bloggen så inser du att jag har ganska bra koll på vad jag pysslar med. Har gått ner 60 kilo i vikt, tack vare lågkolhydratkost. Så helt fel kan jag ju inte göra? Eller hur?

Och "Anonym": Om du åxå läser bloggen lite mer, framför allt just detta inlägget lite nogrannare så inser du raskt att jag har aldrig lagt en kaloribegränsning på mitt ätande. Jag redovisar bara vad det blev, dag för dag. Äter när jag är hungrig, låter bli när jag inte är det.

Inlägget och uträkningen är till för exakt det jag skriver, att bevisa eller motbevisa kalorimodellen, för mitt sätt att äta och med min individuella kropps beteende.

Men... jag uppskattar era kommentarer även om jag tycker ni kunde ha "läst på" om mig lite mera. Tycker ni drar lite förhastade slutsatster ;-)

hemul sa...

Anonym, risken att överdriva finns väl vilken metod man än använder. LCHF-rörelsen är ju ett utmärkt exempel på det där man naivt antar att om mindre är bra så måste ännu mindre vara ännu bättre och bäst är ingenting. Tycker du människor som oroar sig för kolhydraterna i ägg och kaffe har ett balanserat förhållande till mat? Så ska man snacka om överdrifter och fixering, då kan man lika gärna granska LCHF som vanliga bantningsmetoder.

Varför någon som lowcarbar och använder koloriräkning samtidigt helt plötsligt skulle börja äta lightprodukter, det förstår jag inte riktigt.

Anonym sa...

@fuldrutt - nej, nej det var inte något om hur du gjort, bara allmänt om ämnet, och lchf och kaloriräkning eller inte. Inte huruvida du räknade kalorier för att begränsa dem.
Och jo jag har läst tidigare och mer i din blog, brukar bara oftast inte kommentera på särskilt många ställen, har heller ingen blogg själv att länka till.

@hemul - självklart finns risken att överdriva oavsett vilken "metod" man använder, men det är väldigt lätt att inse hur mycket kalorier det är i ex smör etc om man räknar dem exakt, då blir det helt mänskligt att om man just tänker på att det är bättre med så få som möjligt att börja tycka att man nog kanske ska dra ner på just fettet. Liten volym och "massor" med kalorier. Precis som viktväktarna måste "tvinga" medlemmarna att äta något fett alls, för "det kostar ju så mycket points", eller de var i alla fall tvugna till det när jag sist hade med dem att göra, men det var 10 år sedan, att spendera av sina så begränsade på 2 tsk fett som var "minimum" tog emot, man kunde ju äta obegränsat med potatis istället för samma....
Nej jag tycker inte det är vettigt och balanserat att försöka räkna kolhydraterna i ägg eller kaffe heller, eller räkna kolhydraterna exakt i vilket fall som helst, tabeller och värden är inte ens så exakta att det vore meningsfullt.

Men jag tror det blir ännu svårare för många att komma över den där rädslan för fettet om man ska räkna kalorierna och se hur många det "kostar" med fettet, att där då inte börja välja magert kött och snåla på smör etc. istället för att allmänt minska mängden rakt över om man äter mer än vad som funkar att gå ner på.

Det är ju inte alls fel att räkna för att veta vad man gör, jag registrerar gärna själv också

Men jag tror inte att det blir bättre eller *mindre* fixering på "icke-siffror" som exakta kolhydratsinnehåll om man ska också lägga till kaloriräkning som ska begränsas också.

Det viktiga är att äta bra och naturlig mat i vettiga mängder. Att jaga efter exakta siffror vare sig de är kolhydrater eller kalorier verkar leda många tokigt som rädsla för lite grönsaker medans man väljer jättemängder grädde eller för den delen fixering på kolhydrats mänger i ägg eller lever eller varför inte te kanske om man gärna vill försöka räkna det :P

//Jenny

hemul sa...

Snälla Jenny, hur menar du att man ska göra då om man inte går ner i vikt? Att bara äta naturlig mat räcker inte om man äter mer än man bör göra för att minska i vikt. Möjligtvis gör det det om man levt på godis och läsk förut, men alla tjocka har inte levt så.

Äter man för mycket på low carb high fat så är det rätt troligt att det är just fettet man äter för mycket av och därför är det det man bör dra ner på. En del kanske överäter protein, men vad jag läser här och där så är inte jag den enda som är förtjust i smörklickar och gräddskvättar.

Kollar man upp exakt vad man äter ett tag så ser man ju svart på vitt vad man får i sig och behöver inte gissa.

Anonym sa...

Det är väl ingen som menar att kalorier inte har någon betydelse, men samma kalori har olika betydelse för olika personer.

Bland annat så påverkar olika kalorier hormoner på olika sätt.

Det stämmer självklart rätt bra på stora grupper friska individer, men ju längre ut i periferin man kommer så stämmer det sämre.


Tex en diabetiker som äter stora delar av sitt behov från kolhydrater och därmed måste skjuta i sig massor av insulin.. tveksamt om det fungerar lika bra där.

Det är ju inte för inte som man antar att väldigt många kraftigt överviktiga är insulinresistenta i någon omfattning.

Att de sedan de slopat de mesta kolhydraterna faktist tappar vikt som motsvarar deras underskott är altså inte ett bevis för kalorihypotesen då den knappast tar hänsyn till olika födoämnens hormoniella effekt.

Annars så är det lika mycket energi i en kalori fett som i en kalori kolhydrat.. men som sagt olika hormoniella svar.

Frågan som alla borde ställa är egentligen varför vi äter mer än vad vi behöver då vi faktist är utrustade med en mekanism som reglerar energiintaget.

Anonym sa...

@ Hemul Men det sa jag ju redan tidigare, man kan faktiskt minska på mängden man äter utan att sitta och räkna alla kalorier. Att se över fördelningen är väl redan givet innan att man "ska". Frågan var om man också skulle räkna kalorierna. Men det är inte svart eller vitt val mellan att räkna kalorier och att äta "för mycket". Det är helt möjligt att äta mindre utan att räkna exakt. Vilket dessutom inte blir exakt då tabellvärden och det som står på förpackningar etc. ändå inte är exakt vad som är i den enskilda varan pga de naturliga variationerna.
Men det sa jag redan innan som sagt.


Det enda jag ville tillägga var att risken med att om man ska börja som allmänt rekommendra kaloriräkning för att följa LCHF så tror jag att risken är stor att många hamnar i just den fettsnåla fällan alternativt får svårare att ta sig ur den. Eller ännu ett pseudovärde som inte är exakt att försöka fokusera exakt på. Det finns inget hinder att man tittar det själv, men jag tror det finns en poäng att allmänt inte fokusera för mycket på kalorierna i ett första skede, jag tror det skulle få fler att hamna fel (mot LCHP). Men med det inte sagt att det är bra heller med det ibland absurda påpekande om enorma obegränsade köttportioner etc för det som oftast bara fungerar för rejält överviktiga män.

Men jag ska inte störa mer, jag tror jag kanske ska gå och räkna ut om jag bör äta 50 gram broccoli till min biff eller om 40 gram är bättre, och om jag väljer coops så sparar jag kanske en hel halv kolhydrat jämfört med vad det står på ica´s förpackning ;)

@fuldrutt, det var lite lustigt att det blev så nära approximationen, blir nog kul när du kan se om det blir på längre tid med.

//Jenny

Roscoe sa...

Har samma erfarenhet som dej fuldrutt! Underskott för att gå ner men jag kan ligga på 2-300 kalorier/dag över utan att gå upp. Har anteckningar sedan tidigare i livet när jag tränade på hög nivå. Idag kan jag med LCHF äta mer "kalorier" rör mej mindre väger lika! (vet att jag är 10 år äldre, alltså mindre muskelmassa!). Tycker ändå att det är fantasktiskt!

hemul sa...

Nu förstår jag inte alls, anomym. Det är alltså själva räknandet du vänder dig mot och inte att äta mindre?

Problemet med din metod är ju uppenbar om man inte äter samma mat hela tiden som helst kommer ur redan vägda paket - det är jäkligt svårt att uppskatta hur mycket energi olika maträtter innehåller. Jag kan det ivf inte.

Det för oss tillbaks dit det började tror jag. Att automatiskt äta mindre på lowcarb är fint, att inte göra det och behöva ha koll är dåligt. Så jag upprepar min fråga, hur ska vi som inte automatiskt äter mindre än vi gör av med och inte är begåvade med ditt ögonmått bete oss då?

Anonym sa...

Hej, jag är relativt ny LCHF:are sedan ca tre mån. Går heller varken upp eller ner i vikt men äter oxå bra mycket mer än jag borde om jag vill gå ner förmodar jag. Efter år av viktväktar kost känns det som om jag behöver äta mig trött på fettet innan jag kan börja minska mitt matintag. Det är som om kroppen behöver fylla ut de luftfyllda cellerna. Nu börjar jag känna mig så mätt i grunden att den tillfälliga hungern som normalt kommer innan måltid inte gör mig rädd som den gigantiska hungern som hemsökte mig i tid och otid på viktväktartiden och som gick ända ner i grunden. Nu blir jag inte rädd för hungern och vet att det krävs ganska lite för att åter bli mätt. Jag tror att intaget minskar automatiskt när man lärt kroppen att den inte är i nöd längre. Det är min förhoppning.

Pippin

fuldrutt™ sa...

Pippin: Det var nog det som hände mig åxå, jag gick ner fort-å-mycket i 8-9 månader för att sedan stå still i ett halvår innan det började röra på sig neråt igen. Efter stilleståndet har jag gått ner ytterligare 17-18kilo...

LosKrikon sa...

"På tre månader diffar det bara 7 hekto och det är antagligen som så att jag förbrukar lite mer än vad jag lagt till för min förbrukning... "

Vattenvikten

Äntligen har någon insett att det går att kombinera både kaloriräkning och low carb, precis som jag skrev i LosKrikondieten för länge sen.

badgear sa...

Jag har en liknande kurva från mina tre första bantningsmånader - snittade 1560 kcal/dygn i tre månader och gick ner 20 kilo.

http://blogg.passagen.se/badgear/resource/20090111chart2007.jpg

De tre första månaderna var de allra lättaste - det var riktigt jävla roligt och se hur lite det gick att stoppa i sig och ändå känna sig tillfreds med matvalet. Det var inte nån kostinriktning mer än att dra ner på totala eneriintaget, känna mig mätt och nöjd och äta hemlagat.

Träningen kom igång ordentligt efter 2-3 månader, vilket också gjorde att min kropp formades på ett helt annat sätt än om jag inte tränat. Skulle tro att jag hade varit skinny fat om jag inte börjat med gym och simning. Och det skulle inte ha förvånat mig om inte mina ändrade livsstilsvanor (med träning) gjort att jag har lättare att hålla vikten än bara genom kostförändringar.

Jag vet inte vad Ulf Pohl försökte bevisa, men det är rent trams att den som går på kaloriunderskott måste förlora muskelmassa. Hade det varit på det viset så hade jag sett ut som ett torrt mähä efter min bantning (och nu mer än 3 år efter min ursprungliga bantning så håller jag både vikten (väger ngt mindre idag)och kroppsformen. Och jag är långtifrån ensam om att ha gjort detta. Det är ganska intressant att se hur LCHF:are håller kvar denna myt, och ännu intressantare blir det när TV4 körde sin morgonsoffebantning i våras och den metods person som förlorade mest muskelmassa var just LCHF:aren under Eenfeldts ledning.

Vad tror ni händer i kroppen med den personen när han/hon råkar falla för suget en period? Tror ni att minskad muskelmassa gör att fettinlagringen blir mindre när snasksuget kommer.

Det finns så många löjliga angrepp på kaloriräknandet att det är meningslöst att försöka svara på det eftersom det kommer alltid ett ifrågasättande igen, och igen och igen. Det är bara ett gnällande som finns i huvudet på dessa människor, att alltid få leka allanballan och misskreditera sådant som fungerat bland de flesta som gått ner i vikt. Troligen skäms de över sin egen oförmåga att gå ner i vikt, eller så försöker de tjäna pengar på andras okunskap.

Kör hårt och lycka till.

hemul sa...

Jag tror faktiskt att det är värre, badgear. Jag tror det antingen är folk som aldrig varit feta eller också hör de till de lyckliga som blir spymätta av två skivor fläsk och alltså automatiskt äter lite.

Man märker ju att ingen visar något som helt intresse för varför inte alla går ner, man VET ju redan att det bara kan hände om man inte gör RÄTT, för så är det skrivet. Man är bara intresserad av att alla ska använda exakt samma metod, antingen de mår bra av det och tappar vikt eller inte.

Budorden är skrivna i sten och dem får man inte rucka på.